Vi förklarar här några vanligt förekommande termer när det gäller propellrar och propellerblad, deras utformning och funktion. Det finns en mängd fördjupande litteratur i ämnet, men vi har här valt att på enkelt sätt förklara de olika delarna så att de är begripliga för var och en.

Upptäck propellerskolan

Allmänt om propellrar

Även om en propeller ser ut som en skruv och benämns så i många populära förklaringar, fungerar den inte som en sådan. Propeller- bladen är formade som vingar och har liksom de, två avgörande egenskaper, tryck- och dragkraft samt motstånd. Vingarna sitter på ett roterande nav där den gemensamma dragkraften suger in vatten uppströms för att sedan kasta ut den nedströms i båtens kölvatten. Lagen om verkan och motverkan, Newtons tredje, gör att båten drivs framåt. Motståndet som vingarna har i vattnet gör att det krävs en viss motor- effekt för att hålla varvtalet uppe. Vattnet träffar bladets framkant i en viss vinkel, som beror på propellerns varvtal och båtens hastighet. Även andra delar påverkar det mötande vattnet som t.ex.båtens skrov och växelhus.

Stigning

Stigningen talar om hur långt propellern avancerar på ett varv. Stigningen anges i tum och anger vinkeln på den skruvade yta som propellerns vingprofil utgår från. Det bör noteras att en propellers stigning inte behöver vara lika över bladet utan det förekommer att stigningen varierar. Eftersom det är stigningen som ger bladets anfallsvinkel är det inte ovanligt att stigningen reduceras vid bladets rot eftersom det mötande vattnet har lägre hastighet vid navet.

Diameter

Diametern på propellrar mäts normalt i tum (1″=25,4mm) och utgör den cirkel som bildas av toppen på propellerns blad när den roterar. Propellerns diameter har en avgörande betydelse för hur mycket kraft som kan överföras till vattnet. De flesta propellrar är märkta med diameter” x stigning (t ex.13″x 21″).

Cuppning

Ett vanligt sätt att justera metallpropellrar är då man anbringar en s.k cup på bladets bakre kant. Det kan jämföras med en liten klaff i bakkanten på en flygplansvinge. Det ger att bladets stigning ökar, men också att undertrycket på bladets framkant sprids ut en aning och kan på det viset förhindra kavitation.

Propellerns diameter

Antal blad

Det förekommer idag främst 2, 3, 4 och 5 bladiga propellrar på marknaden. Fler blad ger ett bättre grepp i vattnet, men det ökar även motståndet. De 2-bladiga propellrarna används uteslutande på mindre motorer i området 2-5 hk. 3 och 4 bladigt är det som oftast används på fritidsbåtar, medan 5-bladigt främst förekommer på båtar avsedda för vattensporter som wakeboard, vattenskidor och dyl, de anses där ge en bättre aktervåg att åka på.

Summering

Som framgår av tidigare diskussion är det lyft av bladet som ger propellern framdrivningskraft, medan motståndet kräver motorkraft. Det finns dock en egenskap hos aerodynamiska profiler, som kan användas för att maximera effekten och det är att ha rätt vinkel mot vattnet. För en given hastighet och varvtal är propellerstigningen det som bör ändras för att erhålla en mer ekonomisk framdrivning.

Blueprinting

För att göra en sk blueprint av din propeller kan du skicka tillbaka den till tillverkaren eller en propellerspecialist som utför finjusteringar så som den har angivits i tillverkningsritningen. Detta gäller främst propellrar av metall. Avvikelser i bladens form och vinklar är från tillverkningsprocessen där det som alltid inträffar. Normalt är dessa avvikelser inom ett intervall som fungerar alldeles utmärkt för normal prestanda och användning.

Rake

Rake är bladens vinkel mot propelleraxeln och betecknas som positiv akterut. En rake formar bladen till en kon och ser till att koncentrera vattenstrålen, eftersom den förhindrar vatten att läcka ut radiellt. Speciellt på ytskärande propellrar har det en positiv effekt. I vissa sammanhang trycks fören på båten uppåt med ökande rake. Ett blad kan ha progressiv rake likaså kan raken cuppas.

  • Register

New Account Register

Already have an account?
Log in instead eller Reset password